Maria Heed är en bildpoet. Hon är autodidakt, hon har funnit sin väg genom intuition. Jag kanske borde säga ”har följt” snarare än ”har funnit” eftersom hon har upplever sig vara ett instrument för bilder som gör sig själva. Arbete är för henne inte någon direkt ansträngning utan i stället en underkastelse under eller en sammanblandning med ett mäktigt flöde. Ansträngningen ligger i att motstå tillfälliga impulser att etablera onödig eller t.o.m. hindrande kontroll.

Maria Heed finner sin inspiration i naturen och i den europeiska medeltida bildvärlden. Hon har ett särskilt öga för livets spröda men samtidigt kraftfulla uttryck. I sitt val av tekniker fokuserar Maria Heed på grafik och måleri, etsning, högtryck och akvarell men hennes nyfikenhet och experimentlusta tillåter inte alltför strikta tekniska begränsningar. Man hittar överraskande variationer vad gäller material och metoder i hennes kollektioner. Maria Heeds Opus Magnum, det vill säga hittills, är ett tvärkulturellt samarbetsprojekt med Norrköpings symfoniorkester och kompositören Ingvar Lidholm som kallas Människans sju ingångar. Det framfördes i Norrköpings Konserthus 2002.

Maria Heed har utfört åtskilliga offentliga uppdrag och har 35 års erfarenhet av separatutställningar och har därtill deltagit i en lång rad samarbetsprojekt i hela världen.

Vilske-Kleva 2016, Björn Therkelson, vän och kollega.